Bild 1. Jag och Tudde på torget i Oulu. Semesterns första mjukglass...

Igår var jag och Tudde i Finland. Han blev BH-4 med reservcert och fick en jättefin kritik av domare Rajic Branislav från Slovenien.

Jag är jättenöjd med Tuddes placering, däremot är jag väldigt missnöjd om hur jag och Tudde gick i ringen. Precis allt i kritiken var perfekt och han räknade även varenda liten tand hos Tudde, men vad hjälper det när Tudde inte vill visa sig ordentligt med mig. När vi skulle gå tillsammans med den andra championhanen så gick han i sidled, när vi skulle gå runt så ides han inte lyfta på huvudet utan hade fullt upp och se om det hände något roligt utanför ringen. Lillgubben... det är nog bara att inse att det bara är Millo som kan visa honom, på utställningen i Danmark då jag var själv med Tudde så gick det inte heller nå vidare att gå runt i ringen. Fast och andra sidan så visste jag ju det redan från början, dom gånger som både Musse och Tudde har fått CK när Emilia visat dom så har vi ändå bytt så hon visar Tudde i hanfinalen även om hon gick med Musse sist.

Ja ja, jag och Tudde ska göra ett nytt försk till helgen. Tyvärr kan inte Millo följa med eftersom hon ska på ett bröllop i Luleå/Boden.

Nu är Tuddes debut avklarad! Han blev dock inte godkänd. Han klarade själva spårningen helt perfekt, men däremot så klarade han inte av att ha domaren och en person till bakom sig som plockade ner snitslarna. Han gick tillbaka och hälsade på domaren, och satte sig sedan och tittade på domaren och medhjälparen. Lite trist eftersom sen när dom plockade ner snitslarna så spårade han helt perfekt fram till klöven.

Jag har ju varit lite orolig att han inte ska kunna följa spåret ordentligt med tanke på att det ösregnar, men det var absolut inte några problem.

Men domaren var ändå nöjd med honom och sa att han kommer att klara det nästa gång bara vi tränar lite med mer störning. Så nu tränar vi vidare inför nästa prov som är 10 augusti.

Tuddes kritik,

Sträcka 1. ua/ går sakta framåt, vänder om och hälsar på domaren, fortsätter.

Vinkel 1. ua

Sträcka 2. Spårar med bättre fart, går tyvärr av, domaren kallar in.

"Mycket trevlig hund med framtiden för sig. Ej godkänd pga domaren kallar in. Ville ej spåra denna dag"

Igår var Tudde och Rogga och tränade viltspår. Det hade tydligen inte gått så väldigt bra. Men det är nog lite överkurs att spåra nu eftersom det har  regnat i nästan en vecka, så det lär ju inte hinna torka upp till det att dom ska tävla. Varken jag eller Rogga vet hur ett viltspårprov går till så vi har anmält honom för att se hur det fungerar och vad dom ska träna vidare på. Så vi har inte större förhoppningar att han ska bli godkänd. Men till Gällivaretävlingen i augusti så hoppas vi att han ska vara "färdig" för tävlingar.

Nu har Rogga och Tudde i alla fall börjar hårdträna, tidigare så har jag muttrat lite när dom har tränat eftersom jag har velat ha den sista svenska certet på honom före det att dom börjar spåra alltför mycket. Det sliter enormt på pälsen av att spåra, Tudde som har haft värsta tomteskägget på bröstet har bara på den månaden vi har haft barmark nött bort en massa. Att gå med nosen i backen i sex-sju hundra meter tar nog knäcken på de flesta pälsar.

Nu är det ju lite försent att börja muttra om att pälsen slits av att spåra...:-) Men Tudde är ju faktiskt anmäld till tre finska utställningar inom kort. Fast huvudsaken är att lilla gossen är glad och det är han när han får spåra. Tudde tycker det är helt OK att vara på utställningar, men han är absolut ingen "showig" hund som gillar att visa upp sig till skillnad mot Musse som tycker om att visa upp sig och oftast viftar på svansen till domaren.

Ja ja nu ska jag sluta gnälla om pälsen. Det är ju faktiskt kul att Tudde ska få vara husses älghund under oktoberjakten. Och skulle Tudde få välja själv så är nog inte valet så svårt mellan att vara på älgjakt och försöka få det finska certet och sedan sista cacibet, så är nog hans val inte svårt...

Igår var jag, Emilia och Musse på agilitykursen.

Det gick så där, han tycker det är kul i början, men efter halva passet så lessnar han. Snart har vi gått igenom alla hinder, så nu har vi börjat tränat på kombinationer med tre hinder i rad. Musses favorit än så länge är A-hindret, platta tunneln är ingen direkt favorit. Efter kursen så tränade Emilia lite med Tudde, han var jätteduktig och tyckte det var jätteroligt. Så när nästa agilitykurs startar så ska han få gå kurs med Emilia istället för med mig.

Jag och Musse ska nog åka och tjuvträna lite imorgon kväll inför torsdagens agilitykurs, men man kan inte träna varje dag heller för då lessnar han. Men det skulle ju vara kul om vi lyckas fixa den platta tunneln utan att man ska behöva hålla upp släpet till honom.

Bild 1 och 2 är på Molly och Emilia.

Bild 3 är på Tudde och Emilia.

Idag har vi varit på utställning i Rovaniemi.

Emilias lilla prinsessa (Molly) gjorde sin utställningsdebut och blev BIR-valp!

Tudde kom trea i championklassen med CK och blev sedan oplacerad i BH-klassen.

Bild 1 är på de fem sista hanarna i BH-klassen före dom skulle placeras.

Bild 2 är på Tudde och Musse när dom väntar på deras tur att gå in i ringen.

Tudde blev BH-2 med CERT och R-CACIB, och blev därmed svensk utställningschampion!

Musse kom trea i championklassen med CK men blev oplacerad i BH-klassen.

Det var Tuddes femte svenska utställning, vi ska på WW utställningen med honom efter det så gör vi ett uppehåll med svenska utställningar fram till SKK utställningen i Sofiero den 13:e september.

I tisdags så var Tudde och Emilia på sin lydnadskurs, det var sista gången på kursen. Det hade gått bra på kursen, så nu ser vi fram emot att fortsätta med en lydnadskurs till hösten.

Idag var jag och Musse på agilitykursen. Jag tycker det gick jättebra, vi tränade dels på bommen och på tunnlarna. Den platta tunneln var lite läskig först, men sen gick det bättre. Musse är lite okoncentrerad när det är en massa hundar på planen samtidigt, men huvudaken är att han inte drar iväg på egna turer.

Efter det att kursen var färdig så stannade jag kvar och tränade lite med Tudde. Tidigare så har han inte gillat balansbommen, både jag och Millo har funderat på om han kanske är höjdrädd. Men nu var det absolut inga problem, han sprang över den som om han inte gjort något annat.